jenny

jag vet inte helt seriöst hur jag kommer att klara mig, nu när du ska flytta till helsingborg! jag älskar stället där du bor nu bara du&jag, vi kan prata, skratta & allt det där tillsammans, jag kunde alltid komma till dig på helgerna då det var massa problem hemma. men nu.. fan jag vet inte, allt jag vet att du kommer bo långt ifrån mig alledess för långt ifrån mig, och nu tillsammans med en kille? allt bara snurrar i mitt huvud. jag vet inte vad jag känner och vad jag tycker jag får bara tårar när jag tänker på att din lilla 1a i bagis kommer vara tom, inte du&jag som sitter och skrattar år massa minnen och äter våran egna favoritmat och glor på tv med en cigg i handen och snackar killproblem. det är hemsk, det är verkligen det. du&jag kommer inte vara som förut, du har kille och flyttar och kommer bara lämna massa spår efter dig. vi kommer ses så sällan tillskillnad från nu minst en gång i veckan o nu kanske varranan månad en helg?! jag hatar det här, när nån flyttar och allt förändrats. för det har verkligen bara vart till dig jag har rymt till med gråten i halsen. nu kommer jag gömma mig hemma i mitt lilla rum med mina sorger och längta efter dig, för det kommer inte finnas nån annanstan att gömma mig.för jag kan inte komma till dig på samma sätt. allt förändras.. men jag är glad för din skull, nu kan du äntligen roa dig och ta det lungt och ha förhoppningsvis ett stabilt förhållande. komma härifrån ett tag iaf, det kommer kännas anorlunda men jag vänjer mig väl med tiden?
Men snälla syster vad som än händer lämna mig inte här, ensam.