jenny

Vi är verkligen förlorade. Det sårar mig.
när man tänker efter hur många runt omkring en mår dåligt, på ena eller andra sättet.
så finns det en orsak till varför, man är sårad och känner inte av någon kraft att orka stå på egna ben.
jag har förlorat många i min närhet, dom 4 senaste åren så har jag mist 5 stycken, som jag aldrig mer kommer få träffa och få hålla om aldrig igen, jag saknar alla så mycket och det tar livet av mig.
alla förlorar vi nån av våra nära&kära en dag, vissa kanske har turen då det inte skett än.
men en dag händer det då man inte längre har orken, då förstår ni.
vänner kommer vi alla tappa på vägen, vi kommer vara besvikna på varandra och på oss själva.
vi ska inte skylla på någon, livet är såhär, alla stannar inte kvar föralltid.
 så det finns så många orsaker till varför jag har förändrats som folk påpekar dag in&ut.
hade ni levt i mina skor för en endaste dag och fått gå igenom allt jag gått igenom så skulle ni nog också förändrats på ett eller annat sätt.
det jag vill få ut av den här texten är inte få medlidande från andra, utan att man är aldrig ensam om sin smärta.
det finns alltid någon annan som också mår dåligt.
vissa anses ha det värre än andra, men mår man dåligt så gör man det det finns inget värre.
det handlar om en själv just då, man kan inte tänka på andra, man måste tänka på sig själv.
finna lösningen och finna lyckan igen, även om det är svårt så kommer alla gå igenom det.